Press

Vi är ständigt pressade, vi ska prestera bra, alltid vara på topp, det är en ständigt konkurrens, min fråga är "hur finner du en balans"

Sekunden jag går in i skolan eller till jobbet så känner jag en press. Pressen att presterar galant. Pressen att ständigt utvecklas. Det känns som att jag ständigt springer, att jag springer och springer men att jag ständigt snubblar när det kommer ett hinder som är för stort. Istället för att ge mig själv en klapp på axeln för att jag tagit mig över alla dem andra 99 hindren, så fokuserar jag endast på det där hundrade hindret. Det där skit hindret som absolut inte definierar hur duktig jag är. 

P R E S S

Det är vi som bestämmer vilken press vi vill ta emot. Tänk konkret. Om du är en duktig idrottare så sitter du förmodligen på en hel del press, från dig själv, din tränare och dina fans. Det roliga är att det är du, endast du som kan bestämma om du vill ta emot denna press. Du kan välja att sätta upp mål och endast fokusera på dem, eller så kan du ta in alla ord, alla orimliga eller svåruppnådda förväntningar och bara göra allt i din makt för att göra alla glada. 

Press kan leda till stress, orden är så lika, jag tror helt ärligt att dem är släkt. Inte bara kusiner utan tvillingar. Ibland går dem hand i hand och kan leva i symbios med varandra utan att det sker någon konflikt, medan andra dagar så kan pressen vara så stor att stressen blir ännu större. 

Det jag ville få sagt var just att pressa inte dig själv mer än vad du själv klarar av. Det är ditt liv, ingen annan kan leva det, eller få din mentalitet, den är din, bara din. Kom ihåg att du omedvetet kan pressa någon till ting som denna person kanske inte mentalt eller psykiskt klarar av vid detta lag. Tänk två gånger innan du sätter någon i den positionen så att dem hoppar över stupet fastän att dem inte vet hur djupt vattnet är nedan.