Annorlunda

03.09.2019

Känner du dig som en i mängden. Önskar du att du stack ut mer och hördes mer? 

Vi alla känner den eller dom där personerna som sticker ut i gruppen. Vissa är färgstarka, medan andra är högljudda. Vissa är extrovert medan andra endast föredrar att stå i rampljuset. 

Jag minns hur jag som liten alltid såg upp till människor som stack ut. Hela tanken med att vara lite annorlunda skrämde mig dock. En sak livet lärt mig är att människor som är annorlunda ofta råkar illa ut, eller möter mer motstånd än dem som är som "alla andra". 

Desto äldre jag blivit så har jag insett en sak. En viktig läxa som bokstavligen gjort mig till den människa jag är idag. 

Dagen du beslutar dig för att (ursäkta språket) SKITA i vad alla ständigt tycker och tänker, är dagen då ditt riktiga "jag" träder fram. Dagen du slutar att anpassa dig efter hur alla andra vill att du ska vara, är dagen då du lär dig att skilja på vilka som verkligen är dina vänner. Det är du som väljer om du vill ha på dig en mask eller inte. Jag vet hur enkelt det är att falla för grupptryck, och att göra saker man inte vill göra. Jag vet hur det känns att begränsa sig själv eller försöka för mycket, endast för att passa in. 

Du måste komma ihåg att du inte måste göra ett j'vla skit. Ingen människa på jorden har rätt att be dig ändra på dig själv förutsatt att du inte gör något kränkande eller olagligt. 

Klä dig hur fan du vill. Ta inte ett steg tillbaka när du egentligen vill springa framåt. Våga höras. Säg ifrån när du känner för det. Ta inte skit. Berätta för dina vänner vem du egentligen är. Jag VET att du som läser detta med hög sannolikhet någon gång inte känt att du kunnat visat vem du egentligen är, för att du varit rädd för det eventuella motståndet som kunnat uppstått. Det kan vara allt ifrån att du klätt dig på ett sätt som du inte alls varit bekväm med, endast för att passa in bland dem andra. Det kan handla om att du behandlat andra på ett sätt som du absolut inte skulle gjort utan gruppens inverkan. 

Personligen har jag hela mitt liv undvikt samtalet gällande min tro. Varje gång någon frågat har jag alltid förminskat ämnet. Argumenterat emot det för att framstå som "alla andra", det vill säga de "icke troende". Idag kan jag prata öppet om den. Jag kan öppet berätta för folk att jag tror på en herre som är högre än alla andra. En Gud som älskar mig och som har hjälpt mig när jag legat på botten. Det sista jag skulle bry mig om är om någon sitter bakom en skräm, och skrattar åt våra olikheter. 

Om du lever ett liv efter dina egna värderingar och skiter i vad andra ständigt tycker så kommer du att leva ett bra liv. Hållfast vid vem du är. Under din livtid så kommer du att möta många människor som tror att du går att styras. Många människor kommer att vilja forma dig endast för att du ska "passa in". Till dem kan du säga tack, men nej tack. 

Du är så mycket bättre än så. Som sagt. Livet blir roligare när du faktiskt lever efter dina egna värderingar och i takt med att du finner dig själv så kommer människor som är som dig att dras mot dig som en magnet.

Thank you :)